sujetar
Diccionario mapudungún-español. Español-mapudungún
augusta-2017
significados
- mapudungunact. [Gobernando] ñopiñün, ngünen, witrantükun, ngünenien, ngünenierpun; [sosteniendo] nünien, tunien. Sujétale la cabeza 'nünieñmafinge ñi longko'. Sujétame la cabeza a este chico (p. ej para extraerle un diente) 'nünielen ñi longko tüfachi püchüche'. No puedo sujetar mi caballo 'ñopiñkelafiñ ñi kawellu'. Ella no sujeta su boca 'katrütukelay ñi wün' tüfachi domo'.
- mapudungunNo poder sujetar el vientre [quien tiene mucha diarrea]: füyfüymawün (refl. Pangui.).
- mapudungunSujetarse en algo: nüwün, nüwkülen (refl.) kiñe weshakelu mew, kiñe che mew. V. nüwkülemen.
- mapudungunSujetar algo hacia abajo: trarünakümün. V. trarüñmawe, trarünakümün.
véase
nüwkülemen·trarüñmawe, trarünakümün
› fuente original
row 17013: sujetar | act. [Gobernando] ñopiñün, ngünen, witrantükun, ngünenien, ngünenierpun; [sosteniendo] nünien, tunien. Sujétale la cabeza 'nünieñmafinge ñi longko'. Sujétame la cabeza a este chico (p. ej para extraerle un diente) 'nünielen ñi longko tüfachi püchüche'. No puedo sujetar mi caballo 'ñopiñkelafiñ ñi kawellu'. Ella no sujeta su boca 'katrütukelay ñi wün' tüfachi domo'. | No poder sujetar el vientre [quien tiene mucha diarrea]: füyfüymawün (refl. Pangui.). | Sujetarse en algo: nüwün, nüwkülen (refl.) kiñe weshakelu mew, kiñe che mew. V. nüwkülemen. | Sujetar algo hacia abajo: trarünakümün. V. trarüñmawe, trarünakümün.